Vad skulle man ta sig till utan det?
Det är skillnad på vänner och familj. Klart, alla vet ju det uppenbara, med sin familj delar man DNA och allt sådant där. Och alla vet att man älskar sin familj och sina vänner på olika sätt.
Och jag har alltid trott att man älskar sin familj MER än sina vänner, men på senare år har jag insett att det inte är sant.
Jag håller av mina närmsta vänner och min familj lika mycket, som sagt bara på olika sätt.
Den fundementala skillnaden på vänner och familj är att vännerna, de väljer du själv. Din familj dras du med vare sig de är underbara eller idioter.
Tyvärr är det så att det finns många idioter här i världen, och en del av dem ingår i min släkt.
Men jag har haft himla tur med min familj. Mamma, pappa och min äldre bror. Mamma är världens bästa mamma, och även fast jag garvar åt henne när hon pratar utan att tänka och blir irriterad på henne när jag för 785:e gången måste visa henne hur man sparar en bild på facebook genom hennes iPad, så är hon min goa mamma! Och jag är min pappas dotter, min pappas avbildning i feminin form!
Jag är hans tösaskwätta (god knows where that nickname came from..) och han är roligast i världen, på riktigt!
Och trots att jag kallblodigt vill mörda min bror då & då för att han har värre humörsvängningar än en surkärring i klimakteriet, så är han beskyddande och lätt att prata med om vad som helst.
De band man har med sin familj är ovärderliga, men de band man skapar med sina vänner är minst lika viktiga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar